Liten Datorhandbok För Målmedvetna
Academic Computer Club, Umeå Universitet, 2000
Internet
E-post
Önskan att kommunicera är syftet med alla nätverk. Människor har alltid
velat kunna komma i kontakt med varandra på så snabbt och enkelt
sätt som möjligt. Elektronisk post (e-post) är ett sätt att
skicka elektroniska brev (e-brev) mellan två användare
som eventuellt befinner sig på olika datorsystem. Man kan skicka e-post
utan att behöva fundera på hur breven transporteras
eller hur de når mottagaren. Precis som med vanlig post så lägger
du ett brev på brevlådan och låter sedan postverket sköta resten.
Skillanden är att ett e-brev kommer fram på några sekunder medan
ett vanligt brev kan ta flera dagar på sig att komma fram, beroende
på frankeringen. (Detta är naturligtvis inte riktigt sant. I vissa
sällsynta fall kan faktiskt e-brev också ta flera dagar.)
E-brev kostar dock ingenting att skicka (än).
Hädanefter kommer "e-brev" och "brev" att vara synonyma med varandra.
Huruvida "vanligt brev" eller "e-brev" avses kommer att kunna
utläsas ur sammanhanget.
Adresser
E-post är uppbyggd, precis som vanlig post, runt konceptet med
adresser. Din e-postadress innehåller all information som behövs
för att människor (och datorer) över hela världen skall kunna nå dig.
En e-postadress behöver inte nödvändigtvis nå en människa, det finns
program över hela världen som man kan "prata" med genom att skicka
e-post till deras adresser.
E-postadresser är uppbyggda på samma sätt som vanliga adresser. Här
är ett exempel på en vanlig adress:
Jultomten, TDB, Umeå universitet, Umeå, Sverige
namn, inst., "företag", stad, land
En e-postadress ser bara lite annorlunda ut, man byter ut komma
mot punkt, tar bort alla blanksteg och tar bort stadsreferensen:
Jultomten@cs.umu.se
namn@institution.företag.land
Här står "cs" för "department of Computing Science"
(institutionen för datavetenskap), "umu" för
"UMeå Universitet och "se" för, just det,
"SvErige". Tecknet "@" uttalas "vid" (eng. "at").
Adressen blir alltså "Jultomten vid institutionen för datavetenskap,
Umeå universitet, Sverige." Inte så svårt, eller hur?
Du har fått ett användarnamn tilldelat dig under
Unix-systemet. Det användarnamnet skall andra
använda sig av när de vill skicka e-post till dig. Du kan även
skicka brev till dig själv, precis som vanligt.
Att skicka brev
Det finns ett enkelt program för att skicka brev med under
Unix som heter MAIL.
Läs i kapitlet om Unix
om hur du loggar in, och logga in.
Skriv sedan följande (text du skriver
visas i fet stil, <RETUR> betyder att du skall trycka på RETUR-
tangenten):
peppar% mail ditt_användarnamn<RETUR>
Subject: Testbrev
Här kommer ett brev till mig själv!<RETUR>
<RETUR>
Visst är det enkelt att skicka e-post!<RETUR>
<RETUR>
Hejdå!<RETUR>
.
peppar%
För att läsa din e-post rekommenderas något av e-postverktygen
(Netscape, elm eller pine) som beskrivs längre fram. E-postverktyget
Eudora
beskrivs på annan plats i handboken, se index.
Om du skulle skriva
mail<RETURN> utan att skriva användarnamn,
kommer du att öppna din brevlåda med MAIL.
Det är inte bra. Håll nere CONTROL-knappen
(kan även heta CTRL) och tryck en gång på
tangenten "d" för att avsluta utan att ändra i din
brevlåda. MAIL är inget roligt program att
läsa e-post med.
Brevets uppbyggnad
Här följer en översiktlig beskrivning av hur ett elektroniskt brev är
uppbyggt. Hoppa över om du inte är intresserad och hellre vill veta hur
du läser din e-post.
Ett brev består av två delar, brevhuvud och brevkropp. Huvudet och
kroppen skiljs åt med en blankrad. Det finns även en tredje,
inofficiell del, som kallas signatur, men tekniskt
sett är den en del av kroppen. Kroppen utgör den text
som avsändaren vill att mottagaren skall läsa. Huvudet, däremot,
innehåller brevets rubrik och flera rader med annan information
som datorer på vägen och mottagarens program kan använda sig av.
Alla rader i huvudet består av fält (eng. fields) och deras värden,
skrivna på samma rad och åtskiljda av kolon, så här:
Fält-1: Värde 1
Fält-2: Värde 2
Fält-3: Värde 3
Här är första raden i brevets kropp
Så här ser en del av huvudet ut på ett brev jag skickade till mig själv:
From dvlgsd@cs.umu.se Thu Apr 18 17:51 MET 1996
Received: from (dvlgsd@cs.umu.se) at peppar.cs.umu.se by oxe.cs.umu.se for
with ESMTP (8.6.12/95-06-16) id RAA17363; Thu, 18 Apr 1996 17:51:15 +0200
(rfc1413-sender: dvlgsd@peppar.cs.umu.se [130.239.40.205])
From: Gunnar Strand
Subject: Lägg av!
To: dvlgsd@cs.umu.se (Gunnar Strand)
Date: Thu, 18 Apr 1996 17:51:14 +0200 (MET DST)
Cc: ldfm@cs.umu.se (Datorhandboken)
Här är en förklaring till de olika fälten:
- From
- Den första raden i alla huvuden börjar alltid med ett
"From"-fält, som visar vem brevet är ifrån, i detta fall
"dvlgsd".
Fältet används också som avskiljare i e-postlådan, därför får ingen
rad i brevkroppen börja med bokstaven stora "F". Prova att skicka
ett brev till dig själv med sådana rader och se vad som händer!
- Received:
- Varje dator som brevet passerar lägger till ett eget
"Recieved"-fält för att tala om vilken väg som brevet tog.
Det brukar finnas flera sådan fält och de används mest till felsökning.
- From:
- Lades till av mitt e-postprogram när jag skickade brevet
och talar om det fulla namnet, om det går att få tag på, på den
som skickade brevet samt dennes adress.
- Subject:
- Rubriken på brevet, som den skrevs.
- To:
- Brevets adressat.
- Date:
- Datum som brevet skickades iväg. Om man vill veta när brevet togs
emot, så står det i det översta "Received"-fältet.
Ovan är det "Thu, 18 Apr 1996 17:51:15 +0200", d.v.s. en
sekund efter att jag skickade det.
- Cc:
- Talar om att en kopia av brevet har skickats till adressen
"ldfm@cs.umu.se" som är användaren vi hade när vi skrev
den här boken.
Som du ser blir huvudet ganska långt och detta är endast en del av
alla fält som kom med. Det är inte sällan som huvudet är mycket
längre än kroppen, särskilt på korta brev!
Värt att notera är att det absolut inte får finnas något radbrytningstecken
i värdet för ett fält, utom som sista tecken på raden, samt att man får
lägga till hur många egna fält som helst. Fält som program inte känner
igen skall de helt enkelt ignorera.
Författat av Gunnar Strand
Bakåt , Framåt , Upp, Huvudsida
Denna sida ändrades sist av
handbok den
23/08 1996 11:58:30.
Last modified Friday, 23-Aug-1996 11:58:30 CEST