Rödluvan och vargen. Wilhelmina Schedin

	Kung Bore styrde vintern med järnhand strax före jul 2001. Termometern visade minus 20 grader. Jag frös! Behövde en rejäl vinterjacka. Jag bestämde mig att köpa en ny vinterjacka. Hittade det jag sökte efter på Stadium. Det var en röd Everest jacka. Jag hade länge önskat mig en röd jacka och nu gick min önskan i uppfyllelse.
Jacken var skön. Jag kunde krypa ner i den stora kapuschongen när det snöade och blåste. He, he, bara en del av ansiktet syns ;)	Jag döpte jackan till Rödluvan. Det var ju ett bra namn. :-) På den här sidan vill Rödluvan dela med sig av vad hon upplevde på vintern.

Men Rödluvan är du inte rädd för vargen? Vågar du dig in i skogen? Vargen kan ju hoppa på dig! Vargen är ju imponerade stor. Men denna varg fanns bakom ett galler i en djurpark. Rödluvan brydde sig inte om varningarna. Hon gick in i skogen. Då kom det plötsligt ett djur och hoppade på Rödluvan. Var det vargen?	Nej, det var en släkting till vargen, en hund. Men denna hund var snäll och bara lekfull. Det var laboradoren Nilla som Rödluvan redan träffade i somras. Nilla ägs av Rödluvans arbetskompis. Hon är så lekfull därför att för hon är fortfarande en valp. Hon springer genom skogen och rusar fram och vill hälsa. He, he, på bilden sitter hon stilla men hon visste hon skulle få en godbit av sin matte om hon satt snällt :-).

Rödluvan är en vandrerska. När hon gick till jobbet tidigt på morgonen var det fortfarande mörkt. Men hon hade vänner som följde henna på vandringen. Det var månen och stjärnorna. Pricken bredvid månen är en stjärna. Nu behövde Rödluvan icke vandra i mörker. Ljuset fanns däruppe och det kändes tryggt. Månen klär allt i glittrande silver. Jag går icke ensam med mina vänner på min sida.	Även om det var vackert med snö så fick Rödluvan gå försiktig. Det var halt ibland och man fick se upp att inte komma för nära traktorn. Ibland hade det kommit nysnö och hon fick pulsa i snön och akta sig ännu mera för halkan. För det kunde vara underhalt. Dessutom blev nyplogade vägar polerade och hala. Det var detta som var den negativa sidan av vintern att man fick vara så rädd för halkan och inte kunde ta sig fram lika fort som på sommaren.

En morgon gick solen upp och målade himlen i sprakande färger..	Sedan blev himlen orange och solen målade en guldkant på molnen

Snökristallerna kunde ibland glittra i skenet av gatlyktorna eller i solens ljus (som ovan på bilden) Det såg ut som om stjärnorna hade strött ner silverstoft på marken och man fick gå på alla silverglittrande gnistor. Och när man gick så var det som om alla gnistor på marken började dansa omkring på gatorna. Det är så otroligt vackert.

Solen stod fortfarande låg. Gnistrande vattendroppar fanns på en björk och förvandlade trädet till ett silverträd.	När man ser sådana vackra saker tackar men Skaparen för den obeskrivliga skönheten som finns ute i naturen. Man stannar av och bara njuter. Och kommer till ro.

Dessa 2 bilder tog jag på morgonen den 3 februari	Pudersnö på träden, dis och motljus

Det kom mycket snö och cyklarna blev insnöade	Ännu mera insnöade cyklar. 6 mars 2002

Mars 2002. Snöskulptur på stan. "Croutching cat and hidden mouse". Musen syns inte för den sitter på kattens svans.	Snöskulptur på stan "Typiskt att jag glömde håven hemma".

Snöskulptur på stan "Monsterkonstar"	Snöskulptur på stan "Akebono".Sumobrottare

Det blev snöstorm. Det var fruktansvärt jobbigt att ta sig fram till fots i snödrivorna. Radion varnade att inte ge sig ut i onödan. Men vi var ju tvungna att ta oss till jobbet. det varnades också för snörök. Vilket syns på bilden. Och det blåste kallt. Men Rödluvan var skyddad i den röda jackan. 2002-02-22

Insnöad

Stora snöhögar
	Mörkret föll tidigt den här dagen. Det blåste kallt. Det fanns saker som var jobbiga. (Åter hade Internet leverantören till bostadsrättsföreningen ställt till trassel. (Vintern 2002 hände detta). Och åter fick Rödluvan föra en hård kamp Det var svårt att få felet anmält och ännu svårare var osäkerheten om felet skulle bli åtgärdat. Det fanns visst en tyrann i sagoskogen.
Ibland är stigen svår att vandra	Sorgsen traskade Rödluvan in i den mörka skogen. Och hon frös
Då mötte Rödluvan en släkting till vargen, det var en Golden Retriever. Hunden tittade på Rödluvan med sina stora snälla ögon och Rödluvan blev rörd. Trots ondskan så fanns det vänner som gav en tröst. Hunden var så likt Rocko, en hund som Rödluvan hade kontakt med år 1999Det var som om hunden villa säga: "Gråt inte. Det finns änglar som tar hand om dig och tröstar dig. De tänder ett ljus för dig när du är ledsen och skall torka dina frusna tårar. Och änglarna tog med sig Rödluvan till Super sagoland. En kylig vårdag var det åter dags. P.g.a. tyrannen i skogen fick Rödluvan ett surt brev. Tyrannen i skogen blev inte besegrad. Och vägen blev tung att vandra igen. Men i skogen fanns det någon som observerade Rödluvan och vakade över henne utan att Rödluvan visste om detta. Det var den svarta labradoren. Den hunden skulle inte tillåta att någon gjorde Rödluvan illa.	Änglarna finns och de tar hand om dig. Och de ser till att ljuset återvänder

Rödluvan var kund hos Algonet och hade webbsidor där. Där kunde hon nu dela med sig till världen av allt hon hade sett i vinter sagoland. Vilket tröst att ha Algonet. Som nu ägs av Glocalnet. Där fungerade allt och där fanns duktiga och trevliga skogstomtar som brydde sig om sina kunder. Genom Algonet hade Rödluvan fått många vänner. Och det är gott att ha vänner som man kan dela glädje och sorg med. Då orkade Rödluvan gå vidare och hon fortsätta sin färd genom vinter sagolandet. Och Kung Bore viskade: "Det skall komma en dag när Vårdrottningen kommer. Då skall tyrannen besegras. Och vargarnas släktingar skall vakta dig och kämpa för dig. Och sedan skall det skall råda frid i sagoskogen igen.
Men ha tålamod. Tiden är inte inne än.	Färden i vintersagoland.
Wilhelmina Schedin 2016-03-10