Rödluvan i skogen
Red Riding Hood in the wood
 

Och vargen, polishunden, Lex
And the wolf, the police dog Lex

Eftersom det handlar om Rödluvan så måste ju vargen finnas med också. Men det fick bli hundar i stället :)

As this page it about Red Riding Hood, there must be a wolf too. But it's dogs I'm showing instead :)

Rödluvan har fotograferat en del hundar under åren som gått. Men det finns en riktig varg med också

I took pictures of dogs in several years. But this page has a picture of a real wolf too.

This happened autumn 1988

Det var "Polisens dag" på Gammlia friluftsmuseet och polisen visade upp sin verksamhet. De hade även polishundar. Här ser man den snälla polishunden Lex, som gav mig en puss ;)

The police was showing their activity at the open air museum. They also had police dogs. On the picture you see the kind police dog Lex. He gave me a "kiss" ;)

On this picture the police dogs were working. The dog Lex was with them. After the showing of dogs, the dog Lex was with a police and we could ask questions to this police. And pet the dog. Then the dog was so happy and he gave me a lick on my cheek :-) 

Ja tog då en bild av hunden och pratade lite med polismannen. Då berättade polisen att Lex snart skulle vara med i en hunduppvisning och tävla. Då sa jag : "Jag hoppas att Lex skall vinna ett pris då." Och tänk, Lex vann ett pris och han kom i tidningen.!

I took a picture of Lex and talked with the policeman about the dog. Lex should soon be in a dog competition. Then I said: I hope he will win a prize. Later when I looked in the paper I read that Lex won a prize!

Nilla 2002-04-22
 

Nilla 2002-04-02

Nilla kände så väl igen mig. Hon viftade alltid på svansen när jag kom vandrande genom skogen. Möten med Nilla blev alltid till en glädje för mig.

En solig aprildag träffade jag Nilla igen och tog nya bilder av henne i det bruna fjolårsgräset. Nillans päls glänste i solen. Och hon viftade hela tiden på svansen

In winter 2002 it was very cold and sometimes I was freezing on my walk to work. But I often met the black Labrador Nilla in the woods and then it was not so cold anymore. It was like the sun went shining and the grass went green.

Nilla recognized me and was always waving her tail when I came. The meetings with Nilla were always happy for me.

A sunny day in April I met Nilla again and I took new pictures of her. Nilla’s fur was shining in the sunlight. And she was waving her tail all the time while I was with her.

Nilla i det bruna, torra fjolårsgräset
Nilla in the brown grass after the winter.

Whoops!

Shiny Nilla. I said to Nilla's mom. Did you polish her with shoe polish? :-)

Red Riding Hood and the wolf , Nilla in the woods.

Santos, a Golden Retriever was sitting on our yard. He loved to be pet and was rolling around so we could pet him on his on the other side too.

I think that a Golden Retriever has such kind eyes. He wanted me to stay. But Santos has a good mom who loved him very much.

Chicka som valp. Silla i bakgrunden
Chicka,  a puppie. Silla  in the background
 

Chicka 11 år gammal
Chicka 11 years old

 These dogs are Silla (brown) and Chicka (black) one of my neighbours owed them. Both Silla and Chicka are in dog heaven now. 

Både Silla och Chicka tyckte om att bära en handske. Det hände ibland att när vi öppnade ytterdörren och hundarna råkade vara i trapphuset, att hundarna då smet in i vår lägenhet och då sprang de genom alla rum för att kolla läget. Det såg rätt roligt ut. Och fanns det smulor på köksgolvet, då åt dem upp dessa. Så vi skämtade ibland att vi skulle hämta dit Silla och Chicka för att dammsuga köksgolvet ;)

Both Silla and Chicka liked to carry moms glove. Sometimes when we opened our door the dogs were running in into our apartment and were checking out all things. It looked very funny when they run around here. Often there were bread crumbs on our kitchen floor and then the dogs were searching for these. And we were joking that they were good vacuum cleaners. 

På den andra bilden började Chicka bli gammal och hon lade sig helst ner för att vila när vi hade en pratstund på gården med hennes matte. Hösten 2002 dog Chicka. Det blev mycket tomt tyckte jag för hunden bodde i samma trappuppgång som jag.

On the other picture Chicka is old and she mostly lied down when her mom and I were talking together. Autumn 2002 Chicka died. It went so empty in our house. We often met this dog in the hall or on the yard.

Hanna
 

Lennart (ca 9 år) håller i Hanna
Lennart (9 years) holding Hanna

Grannarna på samma våning som vi bor hade skaffat sig en liten vit hund. Hon kallades Hanna. Hon var mycket livlig och skuttade omkring som ett litet lamm. Hon var snövit och på vintern blev hon kamouflerad i snön. Man såg bara husse i sin blåa jacka men hunden smälte in i naturen.

Our neighbour who lived on the same floor as we had a little white dog. They called her Hanna. She was very active and was running and jumping around and she looked like a little lamb. She was as white as the snow and in winter she went camouflaged in the snow. You only could se her dad in his blue coat.

Jag minns den gång jag blev sjuk i feber. Just då var min make bortrest och min son hos en kompis. Jag kände mig mycket ensam. Inte heller hade jag just då någon att tala med i telefon och brev orkade jag inte skriva, kunde dessutom inte posta brev pga. att jag hade feber. Ingen människa brydde sig om mig. Jag skulle kasta en soppåse i sopnedkastet. Öppnade dörren, då kan Hanna ut i farstun och hälsade på mig och var så glad. Hon slickade min hand och ville ideligen bli klappad. Hunden brydde sig om mig och det kändes gott.

I remember when I was sick in a cold. My husband was gone for his work some days and my son was with a friend. I had nobody to talk to on the telephone. I felt alone. I had to go down with the trash house and then the dog Hanna came to me and was licking my hand and wanted to be petted of me. No human took care of me, the dog did!

Minns en annan gång när Hanna smet in i vår lägenhet och matte fick inte fast henne. Och vi hade så roligt för Hanna hoppade över Lennarts legoslott och upp på soffan och ner igen och sprang runt, runt. Jag skrattade så tårar rann. Djur är roliga.

Another day when we happened to open our door, the dog Hanna escaped from her mom and went in into our apartment. Lennart jus had build a castle of lego and the dog was jumping over the castle and up on the sofa, down again and running around in the room. And we were laughing. I got tears in my eyes because of my laughing :-)

Kaisa
 

Kaisa kommer med en pinne
Kaisa is coming with a stick
 

Kaisa was a big German Shepherd. The parents of Lennart's friend owned her. When we parents and children want to a camp in a village, the dog Kaisa also was with us.

Det var en fin hund och hon var vänligt inställd mot alla. En gång när jag skulle hälsa på familjen för att hämta Lennart satt Kaisa på bron vid villan. När jag kom och ropade "Kaisa" blev hon så glad och hälsade och slickade mig på händerna.

Once I was visiting the family and then Kaise was sitting on the patio. When I came and called at Kaisa she went so glad and came to me and was licking my hands and I should pet her.

Jag minns en grå höstdag. Jag hade varit sjuk och behövde komma ut lite. Men ingen i familjen ville följa med mig. Jag avvek från motionsspåret och promenerade in på en liten stig. Skogen doftade tungt av svamp och nedfallna löv. Fåglarna hade flyttat söderut och det var tyst i skogen. Då tänkte jag plötsligt på en hund. Kort därefter kom det en hund. Det var en schäfer.

I remember a grey autumn day. I had been sick and needed to come out. I walked in into the woods. Walked on a little path. The smell in the wood was heavy of fallen leaves and mushrooms. The birds had moved to the south. It was so silent in the wood. Then I was thinking about dogs. And then there came a real dog. It was a German Shepherd.

Matte till hunden kom efter. Då såg jag att det var Kaisas matte. Kaisa kom till mig och hoppade upp hälsade glatt och gav mig en vänskaplig slick i ansiktet. Sedan lekte vi en stund med Kaisa, vi kastade pinnar och hon fick hämta dem. Kaisas matte och jag hade både en röd jacka.  Jag tänkte: "Här har vi Rödluvan och vargen.

The mom to the dog came a little later and then I saw it was the dog Kaisa and her mom. Kais was so happy and jumped on me, and after it we played a while with Kaise. We threw a stick and Kaisa run to the stick and brought it to us. We both had a red coat and then I was thinking about Rid Riding Hood and the wolf again. :-)

För något år senare var Kaisas matte med om ett kusligt äventyr i Gammlia skogen. Hon gick sin sedvanliga rond med Kaisa. Då kom det en älg! Älgen blev irriterad på hunden och ville gå till anfall. Då flydde hunden och där stod matte ensam med älgen! I tidningen stod att älgen hade knuffat omkull Kaisas matte och att hon hade måst fara på akuten. Så farligt var det dock inte. Älgen hade visst nuddat mot henne men sedan gått och Kaisas matte hade ramlat omkull. Ändå var det ett kusligt äventyr. Men så dramatiskt som tidningen beskrev det var det inte. Flera år senare fanns det tillfälligt en björn i den där skogen. Tur att Kaisa och henens matte inte var där då.

Some years ago Kaisa and her mom had a weird adventure in the woods near our house. Mom went our with Kaisa in the wood and then there came a moose. It was not common with moose in these woods. The moose was irritated of the dog and wanted to attack it. Then the dog run away and mom was there alone with the moose. Later the paper wrote that the moose attacked mom too and that she had to go to the hospital. This was not true. The mom was stepping backwards and then she fell. then the moose went away and did not atack her. Several years later there was a bear in that wood. Fortunately Kaisa and her mom were not there that day.

Mikko
 

Ajax

Mikko was a Lapland dog, owned of a friend of me. He was a kind dog. But he  barked a lot. Such dogs are doing this. It's most because she wanted to tell when people were coming.

Mikko tålde sträng kyla, vilket var tur. För en dag så sprang Mikko bort och familjen kunde inte hitta honom. De ringde till polisen men dem hade inte fått in någon anmälan om borttappad lapphund

Mikko is made for the cold. She can live outside and will not freeze in the cold. The Sami often have this kind of dog. But Mikko lived in a home with a family. Once Mikko run away and was gone the whole night.

Det var ca 25 grader kallt den natten. Dagen därpå kom Mikko hem självmant pigg och kry, han var bara hungrig. Han hade tillbringat natten utomhus men det hade gått bra. Mikkos matte och husse var mycket glada att hunden kom tillbaka.

The next day Mikko came back. Then he had been out the whole night in (minus) -25C. But he was feeling well even though he had been out the whole night. Mikkos mom  and dad were  very happy when Mikko came back. And the dog was glad to be home too.

Ajax was owned of an old lady who lived near my work. I met Ajax and his mom on a walk at lunch. Then I took some pictures of the dog.

 Det var en lugn hund som inte en brydde sig om att jaga andra hundar eller andra djur. Han bara gick bredvid sin matte och klättrade ibland upp på en kulle eller snöhög.

This dog was an older dog and very calm. He never scared people or other animals. He never barked. He only walked very calm beside his mom. Somtimes Ajax climbed upon a pile of snow.

Jag gav den gamla damen några foto på hennes hund och hon blev så glad för dessa.

I gave the old lady the pictures I had taken of her dog, Ajax. The lady was so happy for them.

Och dagen därpå kom damen med en påse hemlagade kola till ,ig som tack för fotografierna. Och det var de godaste kola jag någonsin smakad.

The next day the lady came to me with a bag of home made candies. And that was the most delicious candies ever tasted.

 Igor 2001
 

Igor 2002-05-12
 

This is Igor. En English Springer Spaniel. We often were laughing about Igor's tricks. When he came to us he always went to the bathroom and took a clothespin. These were his prey. Then he still was a puppy and very curious.

Igor älskade få uppmärksamhet. Och när jag satt och pratade med Igors husse hoppade Igor upp på mitt knä och ville pussa mig. Då försökte Igor hålla sig kvar på min arm och då råkade han klösa på armen.

Igor loved it to get attention. And when I was talking with Igors dad and Igor did not get the attention he wanted,  he jumped on my knee and when he went gliding off the knee, Igor put his paws on my arm and then he scratched my arm.

Så det blev rivmärken på min arm och jag skrattade och sa: "Igor är du en katt" ;)

Then I got some scratch on my arm and I was laughing and said "Igor are you a cat, you are scratching me!" ;)

On day Igor visited us when Igor's mom and dad with their car passed our town on their way home. Then Igor had been in the car such a long time and he wanted to exercise. Igor was not a calm dog. He was active and he run around in our apartment and wanted to exeminate all things. :-)

Igor hittade en strumpa på golvet, det tyckte han kul och han gick och bar omkring strumpan.

Igor found a sock on the flour in our apartment. And he took then and went carrying it. It looked so funny.

Sedan fick Igor visa lite cirkuskonster. Igors matte lade en liten bit tunnbröd på Igors nös och han fick inte röra sig utan skulle sitta mycket stilla med tunnbrödbiten på nosen. Och det klarade Igor av jättebra. Föst när matte sa "Varsågod" fick han äta upp brödbiten.

Igor's mom showed us how clever Igor was. She put a bit bread on Igor's nose and said "Sit still" and Igor was sitting there with the bread on his nose and did not move. After it mom said "Here you are" and then Igor had permission to eat the bit of bread.

Viktor
 

This is also an  English Springer Spaniel that Ove's sister and husband had. His name was Victor. Here Victor was visiting us in a house we hired in the country and was out on the patio.

Victor var galen i kakor så man kunde inte ha fram ett kakfat på bordet för då tog han kakor. Och det värsta var att släktingar tyckte han var rolig och då tyckte ju Victor han skulle göra om det igen ;)

Victor loved cookies and we never could have a plate with cooike on the table when he was near them. I remember a birthday party with my parents in law. Then Victor took some cookies from the plates. And worse of all was that the people at the party were laughing. And then Victor took some more cookies. This was not good at all for the dog.

Tyvärr hade Victor epilepsi så han levde inte så länge. Men jag tror på att även hundar kommer till himlen.

A sad thing was that Victor had epilepsy and he did not live a long time. But I think that even dogs come to heaven.

Anton. Han försöker drall dra Lennart på sparken :)
Anton trying to pull Lennart on the kick sleigh.
 

Anton is also an English Springer Spaniel. He was the first dog my sister in law had. His dad tied Anton on the kick sleigh and now it looked like he was a sledge dog. :-)

En påsk när Anton hälsade på hos oss började han jaga påskkycklingar som jag hade pyntat med. Så man fick ställa dessa på behörig avstånd från fågelhunden Anton ;)

Once Anton visited us at Easter. Then he began hunting our Easter decorating chicks. We had to take away then because he did bite them and destroy them. But an English Springer Spaniel is a bird hunting dog.

Erin. Hon var en trygghet för oss.
Erin. She was a security guard for us
 

Erin was a Flat Coated Retriever who was owned of our neighbours in the country there we  lived on the same yard. She was a beautiful and a kind dog. It was fun to see her running around our country house. And I was glad she was there watching the property.

Nelly. © Foto: Marie B. Larsson
 

Nelly. © Photo: Marie B. Larsson
 

Här ligger Nelly i gröngräset på gården. Och har det riktigt skönt. Nelly tyckte inte  om att gå ut när det regnade :-)

Here you can see Nelly in the green grass. She liked to be in the garden. But Nelly did not like to go out in the rain :-)

Amina © Foto / photo: Elsie Gahlin
 

Det här är en japansk spets. Han bor i Stockholm. Aminas matte tog bilden.
This is a Japanese dog.  Amina's mom took the picture.

Det här är Smurfan som ägs av en av mina grannar. Hon är verkligen en söt hund. Men hon var tyvärr så rädd för främmande och kom aldrig nära oss.

This is Smurfan who is owned of one of my neighbours. She is real cute. But she was afraid of other people so we never could pet her.

Santos illustrerar min berättelse om Irril
Santos illustrating my story about Irril
 

YYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYLLL !

Det betydde att jag skulle fortsätta klappa honom. Och då började husse och jag skratta. Han ylade som en varg, men jag var ju Rödluivan i skogen :-)

I must tell the funny story about the Golden Retriever Irrel too. I had no picture of Irril so Santos my be on the picture to the story. Sometimes I met Irril with his dad in the woods on my way to work. Then I use to have a talk with Irril's dad. But Irrel wanted me to pet him all the time and then he was sitting down like the dog on this picture and I should pet him on his back. But once I was talking a lot with his dad and forgot petting him while talking. Then suddenly we heard:

HOOOOOOOWWWWWL

That meant that I should continue petting him. And then his dad and I begin to laugh. He was howling like a wolf to Red Riding Hood in the wood. :-)

Me, Red Riding Hood met a real wolf in the zoo in Lycksele. And I was lucky to be there just when the zoo keeper was feeding the wolves..

Then the zoo keeper opened the gate and I was very standing near the wolf.

 In English

Den medvetslösa hunden

Detta hände måndagen 14 augusti 1989

Detta var nog förbestämd. Att jag just skulle finnas till hands när någon var i nöd. Och denna någon var en hund.

Jag hade tagit en tidigare lunch. Klockan var 12.00 när jag återkom till jobbet. Ytterdörren var låst men jag hade nyckeln. Just då kom en man som skulle reparera en dator. Tur att jag just då var där och kunde släppa in honom. Jag var än kvar vid ytterdörren. Då kom det en man som ville ha vatten. Han såg stressad ut. Vad hade hänt, var det någon därute som hade blivit dålig.

Jag hittade en stor ölmugg i förrådet och hällde den full med vatten. Vi trodde att någon människa hade råkat ut något. Jag sa till killen: "Är det du som mår dålig?" Han sa: "Nej, min hund ligger avsvimmad. Jag hade den instängt i min bil." Först då förstod jag att det behövdes HINKAR med vatten! Det var semestertid men några till arbetade och jag larmade dem och sedan hjälptes vi åt allihopa. Vi skyndade oss och fyllde en hink i städskrubben.

Killen hade i förtvivlan ryckt åt sig en papperskorg som han i desperation försökte fylla i tvättstället. Men det gick ju inte. som tur dök en från kökspersonalen upp och hon hjälpte till att fylla fler hinkar i köket. Jag hjälpte till att bära ut hinkar och låsa upp ytterdörren för killen kom ju inte in där.

Killen hade burit ut hunden, den låg helt avsvimmad på parkeringen och han hällde hinkar kallt vatten över hunden och försökte att  fukta hundens mun med vatten. Det var en svart Doberman, en mycket fin hund. Det var så otäckt att se den medvetslösa hunden ligga där. Det vände sig nästan i magen på mig. Vi bar ut fler hinkar vatten........hur skulle det gå? Jag bad i all tysthet en bön och plötsligt rörde hunden sig, först lite sedan mera. Nu droppade mannen försiktigt lite vatten i hundens mun. Sedan hällde han på mera vatten. Då spratt hunden till och reste sig, men lade sig igen. Men den levde tack och lov!

Vi pratade nu med killen. Han sa: "Det har regnat flera dagar och varit kallt och idag var det ju inte så varmt så jag trodde inte det skulle bli het i bilen" Jag frågade om han ville ha mera vatten. Han sa: "Nej nu klarar jag mig" Han skulle sedan åka upp till djursjukhuset med hunden. Jag sa: "Du kan ställa hinkarna och muggarna utanför entrén då tar jag in dem sedan" Det skulle han göra. Men senare såg jag att hinkarna och muggarna låg kvar på parkeringen. Jag gick ut för att hämta dem. Det var förlåtligt att han hade glömt det. Han var ju så orolig för sin hund så han kunde nog inte tänka klart.

Skönt att hela historien avlöpte väl. Det hade ju kunnat gå illa. Killen ångrade sitt misstag bittert. Jag berättade sedan för Disa vad Lena och jag varit med om. Disa sa: Det är då jämt cirkus här. Jag sa: "Ja, ena dagen räddar vi livet på en katt, andra dagen räddar vi livet på en hund. Jag sov dåligt den natten. Såg bara den medvetslösa hunden framför mig. Men hunden hade klarat sig och det var jag glad över.
 

This happened at Monday August 14, 1989.

It must have been the meaning that just I was there when somebody needed urgent help. That somebody was a dog.

Wilhelmina Schedin 2016-03-10