Foxy i vårparadiset 1. Wilhelmina Schedin

Foxy i vårparadiset

Del 1, 2003

De var en regnig vårdag när jag vandrade runt universitetsdammen och njöt av alla vackra påskliljor. Knopparna var på väg att brista, men de orkade inte riktigt än. Plötsligt hörde jag en röst som sa: "Vad heter du och vart är du på väg?". Jag heter Fjällräven därför att jag har en Fjällrävsjacka på mig", sa jag "Men de brukar rätt och slätt kalla mig för 'Räven" och internatilnell har jag namnet Foxy. Jag är ut och letar efter vårblommor".

"Här håller knopparna på att brista", sa Räven, "Och jag är nyfiken på allt som kommer att hända på våren. Rävar är rätt så nyfikna av sig".

Vårdrottningen svarade. "Vi tar det från början. Redan i slutat av mars hälsade jag på. Då regerade Kung Bore fortfarande. Men jag fick blygsamt visa mina första blommor på en ljusgård där det fanns en skyddad plats. Och då blommade snödropparna. Men då hade de inte slagit ut än. Och det var tur det, för dagen därpå kom de en snöstorm och allt var vitt igen.

De första tussilago kom den 15 april och det kom fler av dem i slutat av april.

Vitsippor blommar inte i Norrland men det finns en del inplanterade sådana. I en skogsglänta bredvid jobbet visade Vårdrottningen Räven några vitsippor. 2003-05-09. Men då hade den inte slagit ut helt än.

Här hade vitsippan slagit ut. 2003-05-12

Den 22 maj var det varmare och fler vitsippor hade slagit ut. Här ser man även bladen bättre.

Kom, sa Vårdrottningen till Räven. "Nu skall jag visa dig något fint". Och hon tog med sig Räven en bit in i skogen. "Ooooh!" utropade Räven "En blåsippa!!". Ja, det fanns några stycken blåsippor där. Och detta var ännu mera ovanligt i Norrland. Även blåsippor kan finnas bara inplanterade. Men aldrig hade Räven sett blåsippor på denna plats förut. Det här var ett under som Skaparen av himmelen och jorden hade gjort.

Räven lade sig platt på magen för ett kunna få en makrobild av blåsippan. Hon tog sedan blåsippan försiktigt mellan fingrarna för att kunna få en bra bild på hela blomman. Vilken vacker blomma det var. Ett rent konstverk. På tjockleken på fingrarna ser man hur liten en blåsippa är.

Här ser man ännu bättre hur liten en blåsippa är. Må inte folk plocka bort den så att den kan fortleva växa där.

Den här bilden på blåsippan togs senare. 2003-05-22

Räven vandrade vidare. En solen dag såg hon dessa söta blåa blommor som eventuellt kan vara en typ av scilla. Men Räven var inte säker på namnet på blomman. 2003-05-07

Här en större bild på blommorna som kanske är scilla. Men ärligt talat viste Räven inte namnet på blomman.

Här en annan blå blomma som var märkare i färg. Den kunde eventuellt också vara scilla. Men även här var Räven osäker på namnet på blomman. 2003-05-12

Nu började påskliljornas tid och det var så härligt att se dessa glada gula blommor pigga upp i trädggårdarna. 2003-05-12

"Oh, Vårdrottning", sa Räven, "Just den här vyn gör mig så glad. Det blåa vatten det gröna gräset och den läckra gula färgen på påskliljorna, ger ju en riktig vårlikt intryck". Vårdrottningen svarade: "Njut av det som Skaparen har gjort. Det skall ge dig ro i din själ".

Det kon ett par gräsänder trippade förbi. Det såg helmysigt ut.

Räven tog nästa dag med sig en brödbit i fickan till änderna. Men andparet hon hade sett igår var då mitt i dammen. Men det fanns en ensam hanne och då fick han brödbitarna. Som tack ställde han upp för att låta sig fotograferas.

Det finns olika påsklijor", sa Vårdrottningen till Räven. "Dels dem vanliga stora påskliljor som syns här vid dammen". 2002-05-12

Sedan sa Vårdrottnigen "Och dels finns det små påskliljor. Dessa småttingar växte på Rävens egen gård". "Oh, vad söta dem är!" sa Räven. 2003-05-16

Nu började maskrosorna komma upp. De brukar komma i maj. Men denna fotograferade Räven redan i slutet av april vid en skyddad solig husvägg. Men den 20 maj var det fortfarande ont om maskrosor. De växte bara på skyddade platser. Det var för kallt än.

Tulpanerna hade kommit upp men de slog inte ut. Även dem hade stannat av. Men man kunde se att det skulle bli gula tulpaner. Inte heler björken vid tulpanerna vågade slå ut. 2003-05-20

2003-05-23. Nu började tulpanerna bli gula men än hade de inte slagit ut

Räven fortsatte vandringen i paradiset. Men det var så regnigt och kallt. Fjällrävsjackan byttes ut mot regnjackan med en röd luva. Så hon var ju Regnrödluvan den dagen. Regnpärlor blänkte på hennes luva när hon kom in. Och Vårdrottningen sa: "Det måste regna först så att allt kan växa och bli fin".

Trots det dåliga vädret så orkade vissa blommor slå ut. Kabbeleka lyste gult vid en lite grund bäck.

Regn-Rödluvan ville komma närmare blommorna men fick då sätta sig på ändan och masa sig ner i gräset för at komma nära blomman. Men dem rejäla regnkläder tålde vätan. Och kabbeleka blomman var gudomlig vacker.

Regn-Rödluvan kom förbi det stället där hon dagen innan hade sett pingstliljor. De stod fortfarande med böjde huvuden och var inte utslagna. Men en pingstlilja hade slagit ut och Rödluvan satte sig på knä i gräset och tittade på blommen. "Men pingstliljan," sa Rödluvan varför är du så böjd, det ser ju så sorgset ut. Pingstliljan sa: "Därför att det är så kallt. Jag måste skydda mig.

Rödluvan böjde sig ner ännu mera och kunde då ta en bild av den vackra pingstliljan som hade ett orange hjärta. Och ta en bild på insidan av blomman. 2003-05-20

Sedan gick hon till damen igen och kollade om gräsanden som hon hade fotograferat var kvar. Den hade skaffat 2 kompisar och nu var dem 3 st gräsänder. Regn-Rödluvan såg till att alla 3 ankor fick lika mycket bröd. Och hon fick en fin bild på dem.

Vid vattnet började ett träd få blad. Enligt trädboken skulle det här vara en klibbal. Åter ett nytt vårtecken. 2003-05-21

Flera dagar i rad hade Rödluvan sett några andfåglar i dammen som inte var gräsänder. Det var en hanne och en hona. Rödluvan bad en fågelskådare om råd att identifiera fåglarna. Det var bläsänder. De var enormt vackra. 2003-05-22

2003-05-27. Nu hade tulpanerna slagit ut

2003-06-02. Solen återkom och jag hade Fjällrävsjackan på mig igen och var alltså räv igen. Räven gick åter till dammen och då såg hon att Häggen hade slagit ut. Häggen som var vårens drottning hade äntligen kommit. Räven blev så glad och rusade dit. "Åh, Vårdrottning jag är så glad att du har kommit!"

Räven gick närmare och kände den ljuvliga doften av häggen. Och blommorna var så vackra. Räven blev så rörd och fick tårar i ögonen. Och hon viskade: "Tack Skaparen i himmelen att Du visar mig denna skönhet". Räven stod länge vid häggen och njöt av blommorna och av stillheten. Detta var ett lyckans ögonblick.

Under häggen växte de pyttesmå rosa blommor. De syntes nästan inte i det höga gräset. Räven fick gå ner på knä och hennes mjukbyxor blev våta av gräset. Räven hade inte jeansen på sig denna dag. Men vad gjorde det. Vad kunde det vara för blomma? Räven visste inte. På bilden ser den stor ut men den är ungefär lika stor som ytan på en dator tangent. Räven fick ta bort lite vissna löv och gräs så att blomman syntes.

Räven gick vidare och det flög en fågel förbi henne. Den satte sig på en sten. Det var en sädesärla. Räven ville fotografera den men den satta sig bakvänd. Räven sa: "Kan du inte vända om dig". Sädesärlan svarade. "OK då jag gör väl det", men den vände bara på huvudet. Men det kunde inte hjälpas.

Det fanns åter gräsänder i dammen och Räven hade en brödbit med sig igen. Men hannorna jagade bort de brunspräckliga honorna. Men honorna var smarta. De gick iland vilket hannorna inte vågade. Och nu kunde Räven lätt mata dem och hannorna i vattnet fick bara lite bröd idag. Änderna som var på land blev nu riktig tama och kom närmare Räven. Anden på bilden sa: "Kväk kväk" vilket betydde. "Har du en brödbit till?"

2003-06-03. En ny dag. Räven cyklade genom parken vid Dagiset och parkerade cykeln bredvid en stor hägg. Åter fick hon möta Vårdrottningen och njuta av de vackra blommorna. Och allt var så grönt och skönt.

2003-06-03. Självklart luktade Räven även nu på blommorna. I den här parken fanns det också ekorrar. Räven såg dem flera gånger. Men ekorrarna skuttar så snabbt så de fastnar inte på bild.

2003-06-03. Åter gick Räven till dammen på lunchen. En enda stackars rödblära hade vågat sig på att slå ut. Men det blåste så förskräckligt så blomman böjda sig bara mot marken och det var helt omöjligt att fotografera den. Försiktigt tog Räven blomman mellan fingrarna och tog en bild med den andra handen.

2003-06-04. En ny dag. Vid polishögskolan hade de satt fina röda tulpaner.

2003-06-04. Solen lyste och det blev varmt. Räven tog en bild av den fina häggen vid dammen. Och hon viskade. "Vårdrottning vad du är vacker". Och åter bad hon en tackbön till Skaparen i himmelen.

2003-06-04. Gräsänderna dök upp igen och var även denna dag sugna på bröd. Och de blev tamare. Den här gräsanden spanade in handen som höll i en brödbit. Men Räven kastade även brödbitar till änderna som var kvar i vattnet. Då såg hon plötsligt något kul. Några brödbitar som änderna inte hade tagit flöt på vattnet. Och då kom det små fiskar som tog brödbitarna. Man såg hur de sprattlade vid vattenytan och åt upp brödbiten. Räven kastade en till brödbit åt fiskarna och även den biten mumsade fiskarna i sig.

2003-06-04. Vid universitetsförvaltningen står en mycket gammal hägg. Först idag hade den slagit ut. Trädet är mycket högt. Men på den här bilden syns bara en av kvistarna.

2003-06-04. Det blev kväll och Räven cyklade hem genom parken. Och hon fotograferade nu häggen på lite längre håll. Det var ett egendomligt ljus bland träden där. Och det doftade så gott

2003-06-04. Här en närbild av en vacker kvist vid staketet av dagiset. Det sägs att en skomakaren tog semester mellan hägg och syren. Syrenen blommade inte än.