R�dluvan m�ter h�sten

 2002 del 1
Det blev kyligare ute. Men solen lyste p� en klarbl� himmel. Den varma sommaren hade gjort att frukten p� tr�den kom tidigare. Eftersom v�rdrottningen hade kommit med s� m�nga blommor, kunde h�sten komma med mycket frukt.  Vilka fina �pplen det blev p� bilden. Nej, det �r inte riktiga �pplen utan sm� �pplen som var prydnads�pplen.
Fr�n lite l�ngre h�ll kunde man se att dessa �pplen inte var s� stora. Dessa �pplen h�r ovan v�xte p� en buske. Och �ven n�ra marken var busken full med �pplen. P� v�ren hade det varit vackra vita blommor p� busken. Bladen var lite gl�nsande och hade inga taggiga kanter
Det h�r �r ocks� r�da �pplen men de v�xte p� ett tr�d som heter  apel. Bladen gl�nste inte och de hade taggiga kanter. B�ren, eller �pplen, liknade ju dem som fanns p� busken.
Det h�r var i alla fall riktiga �pplen. �pplena var mogna tidigare �n andra �r d�rf�r att det hade varit s� varmt i �r. Alla �ppeltr�d bar mycket frukt. R�dluvan vandrade omkring och m�tte en ny v�n. Han hette r�tt och sl�tt "H�sten".  Och H�sten sk�nkte R�dluvan massor med �pplen som hon gjorde �ppelmos av.
R�dluvan sparade ett vackert stort r�tt �pple och tog en bild p� det. Sedan �t hon upp �pplet och det var det godaste �pplet hon n�gonsin hade smakat. H�sten sa: "Jag vill ge dig det b�sta som finns s� at du skall m� bra jag vet att du beh�ver det." Ja, R�dluvan hade haft sorg och dessutom var det fortfarande problem med bostadsr�ttsf�reningens internetf�retag. R�dluvan var glad att hon hade sina v�nner b�de bland m�nniskorna och i naturen.
R�nnb�ren blev vackert r�da.  "Vilka vackra saker du visar mig", sa R�dluvan. H�sten svarade: "Jag skall visa dig �nnu mera fina saker. F�lj mig genom min m�lade sagoland.
"Jag skall visa dig allt om h�sten fr�n tidig soluppg�ng till nattens m�nsken", sa H�sten. Och H�sten v�ckte R�dluvan tidigt. Skaparen visade sin himmel i sprakade f�rger med en mycket vacker soluppg�ng. Och till Skaparen kunde R�dluvan alltid be och ber�tta om b�de gl�dje och sorg.
Sedan gick solen upp och lyste l�gt genom bj�rkarna som stod p� g�rden. De blev s� blev skimrande vackra med sina gula l�v.
Hela g�rden gnistrade i solens motljus. Och daggen gnistrade i gr�set.
�ven p� tr�den fanns det daggdroppar som gnistrade i motljuset.
Och utanf�r jobbet hade H�sten m�lat naturen i sprakande f�rger.
Och vid sjukhuset fanns den h�r vackra r�nnen.
P� campusomr�det hade blommorna blommat ut. De  utblommade blommorna hade en viss sk�nhet. H�sten hade sedan m�lat v�xterna p� marken som fanns kring blommorna.
Den h�r bilden �r fr�n h�sten 1999. D� hade regnet gjort gnistrande p�rlor p� buskarna.
B�r p� Arinia buskar. Loven blev knallr�da och gl�nste i solen. 
Nu var det s�ndagmorgon. Solen lyste fr�n en klarbl� himmel. H�sten hade m�lat en r�nn p� Nydalav�gen i knallorange.
Och bj�rkl�ven skimrade i motljuset. Och R�dluvan vandrade vidare i H�stens paradis. 
Kv�llen kom och R�dluvan bes�kte en granne som var en v�n av henne. fr�n grannen balkong kunde man se ut �ver hela stan och njuta av en vacker solnedg�ng. 
Vandringen genom h�stsagoland fortsatte. Daggen p� de orangef�rgade buskarna glittrade i solen.
"Finns det verkligen s� stora nypon?", fr�gade R�dluvan H�sten. "Ja, det g�r det", sa H�sten, "Bara du kommer dem tillr�ckligt n�ra".
Sedan sa H�sten: "F�rut fanns det inga nypon p� den h�r platsen, utan det v�xte en vacker h�gg och den lyste i sprakande f�rger. Men h�cken blev s� gammal och de fick ta bort den. Nu har vi bara bilden kvar som minne".
H�sten m�lade r�nnen p� g�rden r�d. Den r�nnen brukade bli fin varje �r.
H�r en tidigare bild av samma r�nn �r 1999. D� var inte cykelhuset byggt �n. Och d� var det dimma ute.
Men �r 2002 lyste r�nnen i motljuset av solen och det var mycket vackert.
�ven oxeln hade m�nga b�r och lyste upp. P� v�ren hade denna oxel blommat med s� fina blommor.
H�r kunde man se hur m�nga b�r oxeln hade. Sidensvansarna f�r kalas n�r de sedan kommer hit p� vintern.
Oxeltr�dens blad var inte r�da, orange eller gula. De hade m�rkgr�na blad. Men en morgon n�r solen lyste l�gt, blev bladen gl�nsande. Och det s�g ut som om �nglarna hade str�tt ut silvergl�nsande stoft p� tr�den.
Jag vet inte vad det h�r �r f�r b�r. I v�ras hade busken vita blommor. Men �ven dessa b�r var vackra.
R�dluvan s�kte �r 2002 f�rg�ves efter svamp. H�sten ber�ttade f�r R�dluvan att svampen inte hade kunnat v�xa p.g.a. torkan den h�r sommaren. Det finns bilder p� svamp p� sidorna om h�sten 2001. Den h�r bilden �r tagen 1988.
H�sten tog fram orange f�rg och m�lade en r�nn i sprakade orange. R�dluvan sa: "Du H�st, du �r en riktig konstn�r".
"Jag tackar f�r ber�mmet" svarade H�sten. Sedan m�lade han en annan r�nn i olika f�rger.
Den h�r lille buske hade sett s� anspr�ksl�s ut. Men nu, n�r den hade blivit r�d lyste den upp.
Men vad var nu detta. T�rar p� v�xterna? Vem hade gr�tit? H�sten sa att det var �nglarna som hade gr�tit. Det finns s� mycket sorg p� v�r jord. Och d� f�llde �nglarna sina regnt�rar. Och nu l�g dem h�r som gnistrade p�rlor p� bladen.
Och det kom mera regn och flera p�rlor. R�dluvan gick runt i regnet. Men hon var ju v�lskyddad mot b�de regn och vind i sina r�da kl�der.
N�r R�dluvan kom in hade hon gnistrande regnp�rlor p� b�de luvan och jackan. :-)
M�rkret f�ll och R�dluvan var tr�tt. H�sten sa: "Innan du l�gger dig skall jag visa dig m�nen och den vackra natthimmeln. En stor fullm�ne lyste och himlen var full av tusentals stj�rnor som tittade ner p� jorden fr�n den klara natthimmelen. Skaparen d�ruppe visade att det �ven fanns ljus i m�rkret. Och R�dluvan bad en tackb�n.

Wilhelmina Schedin 2016-03-08